Vet inte...

... hur många som läste förra inlägget, men det känns inte rättvist varken mot mig eller mot den andra personen... så det fick försvinna.

Ja, jag blev besviken, men egentligen mest på mig själv... Jag tror väl kanske inte att det hela var en så stor grej, men just nu... Ja, det blir väl en stor grej när man petar i sig saker som ändrar hela ens liv... Det är väl så här mitt liv ska vara nu ett tag...

Så nu ser jag på SATC 1 och gottar mig åt eländet där... Carrie mår lika pissigt som jag gjorde förut... Oki, det går inte att jämföra, det här har inte med kärlek att göra... Det har att göra med att jag är överkänslig och inte tänker längre än näsan räcker, men något fick sig en liten törn ändå idag... Så riktigt lika "öppen" kanske jag inte är i fortsättningen...