... liten kaka... rulla, rulla liten bulla... Jo, det sistnämnda har jag gjort. Bakat 44 st små goda grahams/rågbullar, och nej, be mig inte om receptet för det har jag inget... Kör på en höft...
Näst sista semesterveckan kvar, och det är ganska lugnt... Vi har styrt upp helgen, så jag känner mig lite lugnare... tyvärr har jag inte så stor lust att ha huset fullt med folk, men men... Det brukar bli roligare när det närmar sig... Jag har inget emot de som kommer och vi har roligt tillsammans, bara det att det blir ju inget viloläger för mig direkt... Då känns torsdagens besök roligare, men det är bara två och det medför inte så mycket jobb, så det blir inte riktigt samma sak... Nåja, det blir nog bra vad det än blir...
Jag vet nog egentligen varför jag känner och tycker lite som jag gör, men det är något jag kommer behålla för mig själv... Något jag inte kan göra så mycket åt... gilla läget och se glad ut bara... sånt är jag bra på...
Nu är snart sista plåten bullar klar, sen borde jag dammsuga av köket och hallen där det ser bedrövligt ut igen... Måste nog dra upp den och köra av toan och tv-delen i stora rummet, N har suttit där och ätit chips... det syns...
Förresten, i början på semestern när vi var och badade, så halkade jag i första gången vi skulle doppa oss, på vägen ner i sjön så var det lite skrovligt och högerfoten fastnade i en sån skrovla... Det gjorde ont under foten i några dagar, ganska mycket förresten, men sen försvann det... I förrgår kom det tillbaka igen och då och då har jag skitont... *skumt* Det syns inget och inget är svullet, men ont gör det... *hmm* Hoppas det försvinner snart...
Nu ut med bullarna, och sen får vi se om jag orkar dammsuga...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Härligt att baka - det borde göras här också, men det känns som om min sysslodag är över för idag nu.
SvaraRaderaBesök kan faktiskt vara jättejobbigt, jag är inte alls någon social människa och kan tycka det är oerhört jobbigt med övernattande människor...
hej Lottis! Tänkte svara dig här.
SvaraRaderaHär är ett inlägg om hur länge vi hållt på http://birsen.blogg.se/2009/march/gravid-hormoner.html#comment
Innan dess stog i landstingskön för IVF-behandlingar och då va kötiden 1-2 år. Så fom utredningen tills vi fick hålla i vårat barn tog det ca 9 år ja.
Anledningen till detta är ju kanske lite att läkarna missade mitt hjärtformade livmoder som kan ha orsakat alla mina missfall innan. Denna graviditeten är den första efter operationen då dom fick rätta till livmodern.
Jag ha rju haft en depression och sabbatsår då det har varit tung.
läser du inlägget så står det ganska så mycket om våran resa genom åren.
Kram kram
Det är helt OK att atälla frågor. Själv tycker jag att du ska läsa men inte ta det för personligt. Vissa går det bara inte för.
SvaraRaderaMin väninna och hennes man var i erat sits. Vet att sådana historior är bara jobbigt att läsa men d eklickade inte heller med varandra. Hon har en dotter från IVF och nu är hon spontant gravid med nr två.
bry dig inte om folk som bara tror en massa. Dom ve tinget om hur jobbigt det hela är. Sånnt folk sma man helst inte berätta sake roch ting för för dom lär aldrig fatta ändå.
Jag önskar er lycka till (nu till hösten ni ska starta eller).